Drömbåten?
Inledning
Denna hemsida är skapad för att andra intresserade skall kunna följa vårt projekt. Vi pressenterar våra idéer och försöker förklara varför vi gjort dessa val. Men lösningarna och idéerna är inte slutgiltiga förrän de är förverkligade. Vi är mycket intresserade av andras idéer och erfarenheter. Allt vi kan ändra till det bättre i vårt resonemang vill vi givetvis ändra på innan vi byggt in lösningen i båten.
Maila oss gärna så vi får ta del av just dina idéer.
Långedrag 441
Konstruktören heter Rolf Modigh, Långedrag Marin. Långedrag Marin är Skandinaviens ledande leverantör av ritningar av Långfärdssegelbåtar i stål och aluminium. Sedan starten 1964 har sammanlagt mer än 700 båtar byggts baserat på deras design. Flertalet av dessa båtar seglar idag över världens alla hav.
Chiquitita är byggd på Skillinge varv 1992. Förra ägaren ritade överbyggnaden med däckssalongen själv. Det lär vara den första Långedrag 441:an med just däckssalong. Vi modifierar dock designen av sittbrunnen nu.
Varför en stålbåt?
Frågan om vilken båt man skall ha har väl alla ställt sig som skall ut på haven. Vi märkte snart att det inte fanns något entydigt svar. Ett av alla svar som vi fått och som jag tycker är väldigt bra. ”Vilken båttyp du än väljer så måste DU känna dig trygg i den båt du seglar med.” Stål är ett mycket starkt material som även är lätt att jobba med. Det tål hårda tag. Om vi exempelvis skulle kollidera så blir det troligen en buckla. Medan en plastbåt skulle flisa sig. Vi ser också fördelen med stål i åskväder. En stålbåt fungerar som ”Faradays bur”. Om blixten slår ner så följer energin båtens utsida och vidare ner i vattnet. Det är förövrigt samma sak som sker med en bil.
Skrov
Kollisionsskott:
Förligaste stuvfacket är helsvetsat och skiljt från resten av båten. Det fungerar som kollisionsskott och öppnas från däck.
Över bogpropellern är ytterligare en låda helsvetsad och vattentät. Den fungerar som ett stort stuvfack och även som kollissionsskott. Detta facket är normalt alltid stängt under segling. Det kan öppnas inifrån förpiken. Luckan är försedd med en ruta så man ser om det står vatten däri innan man öppnar.
En fördel med detta facket är att utrymmet där bogpropellern sitter blir ljudisolerat. I facket kommer vi att stuva extra rep och andra mjuka saker.
Reling:
Istället för den aluminiumlist som satt skruvad längs hela däcket helsvetsar vi istället en reling med en rostfri stång överst. Denna blästras och målas vit.
På de lägsta punkterna av skarndäcket svetsas rostfria rör in. Dessa leder vattnet ner och ut i underkant på avbärarlisten på skrovets utsida. En liten pip görs för att inte få "rinnränder".
Lyftöglor:
Vi svetsar in fyra lyftöglor direkt i relingen.
Dessa kommer att gå ner igenom däck på insidan av skrovsidan och svetsas i den samma.
Från utsidan relingen syns bara ett hål.
På insidan ser man ett plattjärn som går ner igenom däck.
I hålen kan man koppla en schackel som man sedan kan lyfta båten i. Fördelen är att vi slipper sling som skadar färgen under båten. Vi kan även komma åt att måla alla ytor när hon hänger i kran eller travellift.
Genomföringar:
Vi kommer att ha så få hål i skrovet som möjligt för vatten in och ut.
Vattenintag
Saltvatten behöver vi till:
- motorns kylvatten
- generatorns kylvatten
- spolvatten till toaletten
- watermakern
- vatten till spolpump/brandpump på däck.
Vi har tänkt montera en kofferdam.
Ett vattenintag typ grovt rör med inspektionsglas på toppen. Glaset skall kunna lossas lätt och mynna minimum 300mm över vattenlinjen. Via öppningen skall man kunna rensa eventuell smuts. Vid upptagning kan man även rostskyddsmåla denna vägen. På sidan svetsas ett rör med en platt fläns. Mot denna fläns skruvas sedan en annan plattfläns gjord av rostfritt. Dessa flänsar isoleras ifrån varandra. Vidare i den rostfria flänsen svetsas en rörgänga. Här monteras en kulventil. Efter denna fördelas vattnet till de olika objekten. Jag har endast en kran att stänga för att veta att allt inkommande saltvatten är bortkopplats.
Utlopp
Avgasutsläpp:
- Ett utsläpp för huvudmaskin med våta avgaser över vattenlinjen.
- Två hål för avgasutsläpp och kylvattenutsläpp för hjälpkärra. De våta avgaserna skiljs åt i en avskiljare och vattnet leds ut under vattnet samtidigt som de torra avgaserna mynnar över vattenlinjen. Detta gör att kraftverket blir mycket tyst för omgivningen.
- Utlopp för septiktanken under vattenlinjen placeras akter om vattenintaget.
- Utlopp för gråvatten dras till närmaste självläns.
- Självlänsar monteras i hörnen av sittbrunn. Vi använder 2 tums självlänsar. Rör svetsas i skrovet och mynnar <300mm över vattenlinjen.
En stos svetsas i sittbrunn och en slang ansluter dessa till varandra. Om en brand uppstår i maskin och slangarna brinner av så kommer havsvattnet ändå inte in. De är också rimligt långa rör för att kunna komma åt att rostskydda dem innuti.
Skrovgivare
Ekolod och sumloggsgivarna placeras i en svetsad låda.
Lådan har ett genomskinligt lock som är helt vattentätt.
Blir det läckage ser man det genom luckan men båten är torr.
Kölen:
Kölen är tom i den bakre delen. Detta utrymmet kommer att vara helt stängt och inget syre kommer att kunna tillföras. Rost kommer att självstanna när syret är slut. I främre delen låg ballast i form av stansspill av plåt. Detta har en specifik vikt av 3kg/liter. Det fyllde tidigare kölen helt upp till skrovet. Vi har avlägsnat allt och ersatt det med bly. Kölen har en bulb och vi tyckte det var synd att inte fylla den med bly. Vi har i och med detta sänkt tyngdpunkten betydligt. Bly har en specifik vikt av 11,3kg/liter. Det bly som nu ligger enbart i bulben motsvarar hela vikten på allt vi tagit ut ur kölen av den gamla ballasten. Eftersom bly är tungt blir det kvar tomplats i kölen när all ballast är nerlagd se bild under "Arbeten just nu". Det utrymmet används till dieseltank. Vi bygger även en ”vinge” i akterkant av kölen. Detta för att minska lovgirigheten. En enkel åtgärd som sägs vara mycket effektiv.
Rostskydd insida skrov:
På insidan skrov och däck måste vi börja med att blästra då detta aldrig utförts. Därefter skall plåten där isoleringen skall sitta, målas med 2-komponents epoxi grundfärg ca.450my. Isoleringen skall gå ner till 300mm under vattenlinjen. Nedanför isoleringen målas först ett lager med 2 komponents zink epoxi på ca.50my. Därefter 2-komponents epoxi grundfärg ca.400my.
Rostskydd utsida skrov:
Under vattenlinjen målar vi med 2-komponents epoxi grundfärg ca 450my. Därefter giftfärg. Över vattenlinjen och på däcket målar vi först ett lager med 2 komponents zink epoxi på ca.50my. Därefter 2-komponents epoxi grundfärg ca 400my. Ovanpå detta lägger vi en 2 komponents epoxi topp lack för en vacker yta. Zinkepoxin har den egenskapen att om vi får skador i färgskiktet så självläker zinken. Man undviker på det sättet rostangrepp vid små lackskador. Och får lite mer tid på sig att reparera skadorna. Viktigt vid ”lagning” av lackskador är att man bygger upp hela skikttjockleken igen. Detta gäller samma på lackade träytor. Annars blir inte fläcken diffussionstät och rost eller fukt tränger igenom inom något år.
Överbyggnad
Allmänt:
Däcket har en tjocklek av 3mm. Däcksbalkarna ligger på 300mm avstånd. Fotlisten som satt monterad var i aluminium och skruvad genom däck. Detta såg vi som en potentiell rostrisk vilket visade sig korrekt när vi avlägsnat skummet under. Listen kommer att ersättas av en helsvetsad list med rostfri stång i överkant. Alla gamla hål är igensvetsade. Även skotskenorna var skruvade igenom däck. Även här var det rost på undersidan mellan plåt och skum. Principen blir att undvika hål igenom däcket. Alla skenor, mantåg, etc skall svetsas eller skruvas i svetsade rostfria beslag.
Halkskydd:
Hittills lutar det åt att vi kommer att limma Tread Master mattor. Vi har tänkt oss en ljus färg för att undvika att det blir för varmt.
Sittbrunn:
Dagens sittbrunn är inte i vår smak.
Från sittbrunnen går man ner via två dörrar till akterkabinen. En på SB och en på BB sida.
Till salongen går man ner som vanligt. Dessutom är sittbrunnen nästan lika bred som båten och har 3 nivåer. Det är alltså sittbänkar i två nivåer.
Detta gör att volymen är alldeles för stor med tanke på vattenfyllning. Dessutom går öppningarna ända ner så att vatten kan flöda rakt in i båten.
En förebild (HR43).
Vi kommer att bygga sittbrunnen så att man enbart kommer ner till salongen. Därifrån skall man kunna gå till akterkabinen under sittbänkar och skarndäck. En traditionell lösning som de flesta center cockpit båtarna har idag. Vi har tänkt oss spray hood istället för fasta rutor. Orsaken är att det blir väldigt högt med rutor ovanpå däckssalongen. Spray hood är troligen billigare också.
Inredning
Isolering:
Hela båten var isolerad med sprutad polyuretanskum. Detta slutade en bit under vattenlinjen. Vi har avlägsnat allt skum och upptäckt rost på flera ställen. Rosten har alltid börjat vid ett hål genom plåten eller där färgen på oisolerad plåt invändigt skadats. Från det skadade området har rosten krupit vidare en bra bit under isoleringen. Vi har även haft fickor där vatten blivit stående. Skummet på dessa ställen var mättad med vatten. Detta skall ju vara omöjligt med slutna celler. Men saken är den med skum att det inte är 100% lufttäta celler. Det blir alltid någon procent som inte är slutna. Här sugs vatten och fukt upp om man inte förseglar ytan. Om det då blir minusgrader i båten sprängs de vattenfyllda cellerna och man har någon procent fler öppna celler. Varje gång det blir minusgrader händer detta och processen accellelerar. Bakom spis och köksbänkar var det mycket fukt i ytan på skummet. Där hade det möglat gött. Detta är inte helt ovanligt i gammal PU isolering. Men min idé är att det borde gå att förhindra genom att försegla ytan.
Vad tänker vi då isolera med när färgen kommit på plats?
Alt 1)
Spruta PU-skum. Därefter försegla ytan med färg. Detta gör att ytan inte kan absorbera vatten eller funkt samt att det går att torka av blottade ytor och hålla dem rena. En fördel är att det går fort. Men man måste hyra in en firma för appliceringen.
Alt 2)
Armaflex. Detta är ett material som används på kalla ytor för att förhindra kondens. Det används förutom i båtar även i industrin på kalla ytor som lufttrummor eller vattenrör. Materialet är mjukt och har slutna celler. Det har även bra ljudisolerande egenskaper.
Det slocknar vid brand.
Man limmar mattor av materialet med kontaktlim. Detta kan man göra själv men det är tidskrävande. Materialet är ganska dyrt. Samma material finns under namnet Kaiflex vilket är billigare. Men även detta är dyrt.
Vi har inte bestämt oss ännu.