Utförda arbeten
Skrovet
Vi har hela tiden arbetat med att säkerställa skrovets status. Det fanns rost både här och där bakom isoleringen. Båtens insida var täckt med polyurethanskum. Rost har aldrig börjat på en plåtyta bakom skum. Men däremot på de ställen där stålet kommer fram i dagen och färgen skadats eller där det varit borr hål. Därifrån har det krupit under skummet och i vissa fall ganska långt från där det startade.
Vi bytte plåten i bogarna eftersom ankarkättingen legat direkt mot bordläggningen och orsakat att bogarna rostat rejält. Vi har samtidigt byggt in två vattentäta utrymmen. Ett är kettingboxen (ej färdigsvetsat) i fören och ett är stuvfacket vid bogpropellern. Dessa fack tjänstgör som kollisions säkra utrymmen skilt från båten under segling.
Plåten i botten där propelleraxeln kommer in var mycket rostig. Där hade 50% av tjockleken rostat bort (2mm).
Här ser ni före och efter att plåten byttes.
Rutor
Rutorna i pilot houset var tidigare klämda i en aluminiumram. Det var enkelglas och de var i klenaste laget. Svagaste länken var just aluminiumramen. Om vi någon gång får ett nerslag och landar i en våg med rutorna först så hade ram inklusive rutor kommit rakt in i salongen. Vi har istället svetsat ramar där man limmar rutan utifrån. Rutorna blir då mindre än hålet. Vi kommer även att montera isolerglas. Ytterrutan 8mm härdat laminatglas och innerrutan 4mm härdat glas. Sidorutorna får samma dimensioner men är ej laminatglas. Orsaken till laminatglaset är att man kommer att gå på framrutorna och om de skulle brista så vill vi inte att man åker igenom.
Vi har även svetsat igen alla portlights som satt i skrovet. Ni ser två igensvetsade portlights i skrovet under de större rutorna. Till höger ser ni hur den såg ut innan.
Köloptimering
Nu jobbar vi med att sänka tyngdpunkten i kölen. Ballasten bestående av bly blandat med stansbitar av galvad plåt är nu ute (specifik vikt på 3kg/liter, detta skall jämföras med bly som väger 11.3kg/liter). Ballasten fyllde ända upp till botten på båten och vägde totalt 2100kg.
Som ni ser på en av bilderna så var det blyplåt i det 3:e och 4:e facket förifrån. Men plåten var otrolikt dåligt packad.
Den aktersta delen (1,3m) av kölen är helt tom.
Och här har länsvatten fått skvalpa runt, så det var en del rost och sörja men inget allvarligt.
Kölen har använts som länsgrop vilket givetvis är helt vansinnigt i en stålbåt.
Jag ser dock till min förvåning att plåten i kölen är helt OK på alla ställen där det funnits stansbrickor av galvad plåt. Galvet har helt enkelt fungerat som offeranod.
Man kan bara undra hur länge till? Galvet hade ju tagit slut så småningom.
Nu är blyet som skall smältas på plats.
Det är fördelat så här:
Aktersta delen av kölen (1,3m) är tom.
I bulben i kölbotten ligger 1800kg.
Den sneda framdelen av kölen är massiv och rymmer 900kg.
I det första 0,5m akter om den sneda delen ligger 300kg.
Detta ger 3000kg bly.
Kölen skall väga 4800kg varav ca 4100 kg skall vara bly.
På de två sista bilderna ser man 2100kg bly i kölen. Detta motsvarar allt det vi tagit ut ur kölen och det är tydligt hur tyngdpunkten sänkts.
Smeden på bilden är min svärfar som jag inte klarat mig utan.
Rekommendationen är att fylla kölen med ca 3000kg bly i detta skedet. Då ligger det som skissen visar. Sedan skall man använda ytterligare ca 1100kg efter att inredningen etc är klart, för att balansera upp båten. Jag kommer att tillverka 1100kg i tackor för detta. Tackorna gör jag i Toblerone form och 40cm långa (De kommer att väga 20kg/st). Detta för att kunna stuva dem så kompakt som möjligt. Längden 40cm för att de då går ner i dieseltankarna som har integrerats i kölen mellan bottenstock 5,5 och 7. Under tackorna placerar jag en gummimatta närmast plåten så inte färgen skadas.
Dieseltankar
Vi använder kölfickorna som mynnar inne i båten till dieseltankar. Vi har dessutom byggt upp "lådor" inne i båten som ligger över fickorna. Tankarna har givetvis skvalpskott och hela locket mellan varje bottenstock är manlucka. De två tankarna på var sida om kölen är de tidigare tankarna och kommer att användas som reserver. Dessa är skilda från huvudtanken i kölen och kan öppnas via ventiler. Då fyller man huvudtanken med självfall.
Precis framför och bakom dieseltankarna har vi svetsat in länsgropar. vatten kan aldrig passera området vid tankarna. Detta för med sig att vi har två sugställen som mynnar i en gemensam länslåda. Vi kommer inte använda dränkbar pump utan suger via rör med sil från var grop. Orsaken att vi inte använder dränkbara pumpar är att vi eliminerar risken för krypströmmar då pumpen pajar.
Med de integrerade tankarna kommer vi att få plats med ca 1000 liter diesel.